Armageddon

Varför har jag inte sett den här filmen tidigare? Alla säger att den är bra, den har legat inspelad i min filmlåda sen förra gången den gick på sexan, och jag har haft tid. Jag antar att jag bara är dålig helt enkelt.

Förjag insåg efter ungefär fem minuter (dvs så fort Bruce Willis kommit in i bild) att det här är en film man borde sett. Första timmen har en helt underbar stämning över sig, man blir sjukt upplyft av det (jag vet, för jag tog en paus efter det och såg House och Gossip Girls innan jag fortsatte med filmen), och sen fortsätter det och då är visserligen den känslan försvunnen, men utan att det blir dåligt. Kan det bli dåligt med Bruce Willis som räddar världen?

Sen kom Peter Stormare (hur olika karaktärer, den ena mer cp än den andra, konstant avlöser varande är fucking amazing), och då visste man ju att det inte kunde bli dåligt. Peter Stormare som ryss (eller italienare ;P) är ett fantastiskt koncept, och han är så "internsivt cp" (Zackrids ord, dock om nåt annat) att det inte går att inte gilla honom. Är det en slump att svenskar alltid spelar ryssar på film btw? (Eller danskor, som jag har för mig att Dragos fru är i Rocky IV)

Det enda jag stör mig på är slutet - och jag antar att alla som sett den gissar varför. Jag vet, jag vet, någon måste dö. Några måste dö. Men varför var de som dog tvungna att göra det!? Självklart var det grymt snyggt hur de gör det, när man tänker på hela "jag lovar att komma hem"-grejen och sen att man tvingas bryta den och så, ja, det är klart. Jag förstår varför det passar i historien (man blir helt förstörd på sånt där efter Stranger than fiction), men ÄNDÅ. Jag gillar inte. :(

I övrigt läste jag på IMBD att Michael Bay sagt att han var medveten om alla faktafel och skit i filmen, men valde att strunta i dem. "It's a movie and not many people know about it", för att citera. Vetenskapskvinnan i mig är sjukt upprörd, men jag tycker det är bra att han är medveten om sina fel ändå, så jag tror jag kan förlåta det. Till skillnad från andra saker.

That's enough of that shit.

Hollywood Homicide

Efter att ha längtat mig till döds enda sen i måndags läste jag recensionerna i DN och Metro imorse: båda hade gett filmen en etta. Etta!? Mitt mantra för dagen var skapat: en film där Harrison Ford är såhär snygg i kan per defintion inte vara en etta. Hans leende alone gör det till minst en trea.

Och Kronbrink och C-G, I'm sorry to say, men efter att ha sett filmen inser jag att jag har rätt: filmen är så mycket mer än en etta. Visst är jag inte särskilt objektiv, och att Harrison är så jäkla snygg som han är i filmen gör väl sitt till, men ettor går till filmer som Pirates 2, Da Vinci-koden och TV-serien Våra värsta år. Jag skulle nog hålla mig till mitt beslut om en trea, den är inte så bra att den klarar sig högre, men av anledningar jag nämnt innan plus några som snart kommer, är den klart bättre än etta och två.

Dessutom stod det typ i båda intervjuerna att det var riktigt värdelösa försök till humor som misslyckades. Okej, visst sov jag dåligt inatt, men jag skrattade vid nästan alla såna "värdelösa" försök - de var ju kul ju! Visst, vissa saker var väl lite väl krystade, men hey, i jämförelse med komediseriern jag nämnde tidigare så var det här ju rena Vänner-avsnittet.

Hmm, så vad ska man sammanfatta med? Josh Hartnett fick mig att tänka på Sidde (internhumor, för er som inte är bevandrade i MAT-gänget), fast på ett positivt sätt, Harrison var självklart assnygg (skulle 61 vara en gammalt?), och, tja... den var fan underhållande. Och som min bror just upplyste mig om, vad mer ska man egentligen kräva av en film?

That's enough of that shit.